På Gyncancerdagen 2025 hade deltagarna möjlighet att ställa frågor till föredragshållarna. Alla frågor hanns inte med och föreläsarna har fått möjlighet att besvara dem i efterhand. Camilla Sköld, Christer Borgfeldt och Joakim Dillner tog chansen och svarade på era frågor skriftligt!

Här kan du se hela dagen i efterhand.

Svar på frågor – Camilla Sköld

Camilla är Överläkare i onkologi och gynonkologi på Akademiska sjukhuset. Deltagare i vårdprogramsgruppen för livmoderkroppscancer och i styrgruppen för Kvalitetsregistret för gynekologisk cancer.

Hur påverkar rapporterna om ”onödiga operationer” (som florerat i medierna) hur kvinnor söker vård?

Jag vet inte riktigt hur sökmönstret påverkats efter att det uppdagats att många kvinnor felaktigt diagnosticerats med förstadier till livmoderkroppscancer och opererats på felaktig grund. Jag hoppas att den omfattande och transparenta hanteringen av detta fel i vården ändå gör att kvinnor vågar lita på att man förbättrat rutinerna och att detta inte kommer hända igen. Det är otroligt viktigt att kvinnor med symtom som kan bero på allvarlig bakomliggande orsak (som blödning efter klimakteriet) inte tvekar att söka vård.

Om man får en livmoderkroppscancer och har haft en 7 cm stor tumör, graderad som en etta, behövs det efterbehandling?

Storleken på en livmoderkroppstumör (ej sarkom) är inte avgörande för stadieindelning eller prognos, utan det är andra faktorer som mutationer och lymfkörtelspridning som avgör risk för återfall och därmed om efterbehandling rekommenderas.

Jag har aggressiv spridd livmodercancer. Recidivet på binjure. Finns hopp? Först cytostatika nu immunterapi. Sista cytostatika med hormoner.

Det är tyvärr svårt för mig att säga någonting om prognos utan att veta mer. Generellt sätt är det tyvärr så att antalet olika behandlingar är begränsat, och det finns ett stort behov av nya behandlingsalternativ. Det som ger hopp är ett stort antal nya studier för livmoderkroppscancer, och vår förhoppning är att det ska leda till att vi kan erbjuda fler effektiva behandlingar framöver. För en del patienter kan deltagande i pågående studier innebära att man får prova potentiellt effektiva behandlingar innan de finns tillgängliga i rutinsjukvården.

Kan parphämmare hjälpa mot spridd livmodercancer?

Parp-hämmare ges inte till patienter med livmoderkroppscancer idag, men de verkar ha potential att ge behandlingseffekt för en del patienter. Vi inväntar resultat från studier och får se om Parp-hämmare kommer vara en del av behandlingsarsenalen framöver.

Det gjordes ingen genetisk testning då jag fick livmodercancer eller då man upptäckte spridning av livmodercancer. Skulle det påverka vilken behandling jag skulle få?

Molekylär klassificering av tumören rekommenderas för alla patienter med nyupptäckt livmoderkroppscancer sedan snart ett år tillbaka, men det har inte hunnit införas än i alla regioner. Testning av vissa faktorer (främst MMR) rekommenderas sedan flera år tillbaka, och om det inte har  testats vid diagnos rekommenderas test vid återfall eftersom resultatet påverkar vilken behandling som ska ges. Du kan fråga din läkare om detta, så kan du få veta hur resultatet såg ut för din tumör.

 

Svar på frågor – Christer Borgfeldt

Christer är Professor vid Linköpings Universitet, Överläkare vid Kvinnokliniken Universitetssjukhuset i Linköping och Ordförande i Nationella Vårdprogramgruppen för Äggstockscancer.

Kan man träna hundar som alternativ till den elektroniska näsan?

Jo, men att träna några hundar till att sniffa på tusentalsprover skulle praktiskt vara omöjligt.

När tror du att detta med elektroniska näsan kan tas i bruk i Sverige?

Svår fråga då ytterligare validerings studier på större populationer behöver göras vilket kommer att ta 3-5 år varefter metoden ska implementeras och valideras på olika laboratorier så minst 5-7 år.

Varför använder man inte ctDNA för uppföljning/screening?

För uppföljning skulle ctDNA vara fullt möjligt om tumörens mutationer identifierats, men metoden är kostsam och det krävs ytterligare studier för att visa att tidig upptäckt av återfall förbättrar överlevnaden och livskvaliteten jämfört med dagens rutinuppföljning. Avseende screening skulle en genpanel såsom GMS 560, som är under utveckling i Sverige och omfattar 560 vanliga tumörgenmutationer, kunna användas för blodprovstagning en gång om året eller oftare. Kostnaden för denna ctDNA-analys måste minska och det behövs även studier som visar förbättrad tidig upptäckt av äggstockscancer (stadium I = lokal växt) och helst även förbättrad överlevnad.

Vad gäller för det AI-drivna ultraljudet? Var det endast utomlands som det testades?

Ultraljudsundersökningarna utfördes på 20 olika internationella center med svenska kollegor och Professor Elisabeth Epstein KI som en av de huvudansvariga. Framtiden får utvisa om hjälpen som AI ger vid ultraljudsundersökningar kan förbättra diagnostiken av förändringar i bäckenet.

 

Svar på frågor – Joakim Dillner

Joakim är Professor och Sektionschef för Molekylär Cancerdiagnostik och Screening på Karolinska Universitetssjukhuset.

Foto: Ulf Sirborn

Ska vi med annan gyncancer, ex äggledarcancer stadie 4, ta HPV-vaccin?

Nej. Visserligen är även cancer i vagina och vulva HPV-associerade, men vaccinerna är förebyggande och hjälper inte när man redan fått sjukdomen.

När i tid kommer pojkar/unga män vaccineras? Har två söner, där den yngre fått vaccinet, men inte den äldre.

Två regioner har redan beslutat om vaccination av alla män upp till 26 års ålder. Jag tror att alla regioner nog erbjuder det från 2026.

Jag har 2 döttrar som är HPV-vaccinerade, behöver de göra ytterligare för att säkra sig mot livmodertappscancer?

Ja, gå på HPV- screening om man blir kallad. Första generationens HPV-vaccin gav inte lika brett skydd som de vi använder idag och screeningen är fortfarande viktig. Exakt hur mycket screening som behövs börjar bli komplicerat – men man kan lita på att blir man kallad så behövs det.

Som drabbad i den där oerhört lilla gruppen som fått avancerad cancer trots både negativ cytologi (felbedömd) och negativt HPV-test undrar jag dels om man kommer att avveckla cytologiscreeningen, dels om det är något nytt vaccin på gång (jag hade tre HPV-typer varav inget ingår i vaccinet).

Ja, cytologiscreening är redan rekommenderat emot (under avskaffande).

Första generationens vaccin innehöll 4 typer och skyddade delvis mot en femte genom korsreaktion. Nuvarande vaccin innehåller 9 typer och har korsreaktion mot en 10:e typ. Återstående HPV-typer orsakar någon enstaka procent av livmoderhalscancer. Det är på gång med att ta fram tredje generationens vaccin som skyddar även mot dem. Men det kan ta tid.

Hur blir det med dagens screeningprogram, kommer det att bli förändringar i det och när, i förhållande till utrotningsprogrammet? Om man bara gör HPV-test som visserligen är säkrare än cytologi på populationsnivå kommer det ju att dröja längre till nästa test (eller gör man inga test alls om man knappt har HPV i befolkningen?), vilket innebär att för den lilla procent som ändå drabbas kommer det att dröja längre innan upptäckt, med sämre chans till bot.

Vad jag kan säga säkert är att förändringar blir det. Det sker snabba förändringar både i förekomst av HPV och med screening-tekniken. Troligen måste det ske en uppdatering varje år. Det stämmer att med säkrare test och allt mer sällsynt HPV så behövs testning allt mer sällan. Som du skriver så är ingenting 100%, även om vi närmar oss väldigt högt skydd.

Den gamla kunskapen om att man alltid ska ge akt på symtom, som t ex blödningar efter menopaus, håller även i screeningen tidevarv.