Att drabbas av cancer är overkligt, det är en obeskrivlig känsla och hur många gånger har vi inte tänkt det händer inte mig?! Men sen kommer den dagen när du som patient får ditt besked. Beskedet som vänder ditt liv upp och ner och som lämnar dig med så många frågor. Har du som kvinna då gått länge med dina symtom, kämpat för att bli trodd på, återvänt till läkare flertal gånger så känns beskedet extra tungt. Tänk om läkaren tagit mig på allvar vid första tillfället?

Många kvinnor vittnar om just detta. Man blir inte tagen på allvar, man blir hemskickad med ord som ”du är i klimakteriet”, ”du har problem med magen, IBS”, ”du behöver motionera mer”, men innerst inne så vet du att något inte stämmer, du känner din egen kropp.

Jag har själv upplevt detta och det tog mig ett läkarbesök, ett gynbesök, ett special gynbesök, två besök på gynakuten och ett specialistultraljud innan jag fick min diagnos. Sköldkörtelproblem fick jag höra. Två gånger höll jag på att svimma på jobb av smärtor, jag gick upp i vikt och jag led av extrem trötthet. Jag visste att något inte stod rätt till.

Pratar vi om äggstockscancer som jag drabbades av så är det cirka 700 kvinnor varje år som diagnostiseras och cirka 550 kvinnor dör årligen till följd av samma sjukdom. Ju tidigare diagnosen upptäcks desto bättre chans till överlevnad!

Men var ligger bristen?

Är det primärvården i allmänhet, okunskap bland läkare? Personalbrist? Tidig upptäckt kan rädda fler liv och när vi talar om äggstockscancer vet vi att ju tidigare upptäckt desto större chans till fler kvinnors överlevnad. Cancern är aggressiv och sprider sig snabbt.

Nätverket mot gynekologisk cancer tog 2023 fram en enkät där man frågade kvinnor om upptäckt och behandling av äggstockscancer. På frågan om – Hur upplevde du ditt första besök har 62% svarat att man blev tagen på allvar vid första besök vilket är positivt. Dock är det oroväckande att 20% inte blev tagna på allvar samt att 30% behövde söka vård två eller fler gånger innan man fått den hjälp man behövt.

Vad behöver vi som patienter då göra för att bli tagna på allvar?

Vi känner våra kroppar bäst och när något ändrar sig bör man alltid söka sig till vården för att få hjälp. Är man inte nöjd med det läkaren säger har du som patient alltid rätt att byta läkare, samt få en second opinion om du upplever brister i läkarens besked och bedömning. Kan vi tillhandahålla en manual för läkarna att förhålla sig till och för att underlätta i sitt fastställande av diagnos? Våga ställa frågor som kan relatera till cancer? Våga ställa frågor om familjehistorisk, har någon i din närhet cancer eller har haft? Testa för ärftlighet? Kan vi i tidigt skede upptäcka eller förebygga?

Även om långt ifrån alla som söker sig till vården inte har cancer bör läkarna på vårdcentralen ändå uppmärksamma symtomen som tyder på det och göra en vidare undersökning, remittera vidare för gynekologisk undersökning?

Marcela Ewing är allmänläkare och onkolog på Regionalt Cancercentrum Väst som arbetar som regional processledare för tidig upptäckt av cancer. Ewing har i sin forskning fokuserat mycket just på tidig upptäckt och poängterar här även vikten av tidig upptäckt inom äggstockscancer. Då symtomen är diffusa och svårupptäckta är det också svårare att misstänka en bakomliggande cancersjukdom. I sin avhandling ställde Ewing sig frågan – Hur kan allmänläkare upptäcka patienter med olika typer av cancer och göra det tidigare?

Primärvården i Sverige är eller bör vara grundstenen i hälso- och sjukvården.

Utmaningen för läkarna på vårdcentralen är att hitta de relativt få cancerpatienterna bland alla dem som söker för symtom som oftast är godartade men ibland beror på cancer. I en studie av Marcela Ewing hade 87% av de patienter som diagnostiserats med någon av de vanligaste cancersjukdomarna sökt vård inom primärvården innan fastställd diagnos. Allmänläkarna är därför oftast de som påbörjar utredningen för cancer. Men är det möjligt att upptäcka cancer i tidigt skede och hur kan allmänläkare känna igen symtomen inom de vanligaste cancerdiagnoserna? I sin avhandling presenterade Ewing bland annat ett riksvärderingsinstrument för tidig tjock- och ändtarmscancer. Inom sitt arbete som regional processledare för tidig upptäckt tog Marcela Ewing fram en lathund/manual för allmänläkare inom primärvården att använda som verktyg. Manualen blev inte bara en lathund att utgå ifrån utan fyllde även funktion som lättillgänglig checklista för läkare och sköterskor som triagerande patienter i telefon för bokning av besök.

I Sverige har vi sedan år 2015 ett snabbspår för utredning så kallade standardiserade vårdförlopp, (SVF), med syftet att öka jämlikheten och korta väntetiderna för patienten. Syftet med standardiserade vårdförlopp är att alla som utreds för cancermisstanke ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid oavsett var i landet patienten söker vård. Men vad är det då som gör att identifieringen av cancerpatienter missas?

Idag borde det vara lättare än någonsin att identifiera cancerpatienter tidigt?

”Allmänläkare bör se upprepat sökande för symtom, även sådana som ter sig godartade, som ett varningstecken ”säger Marcela Ewing.” Tyvärr har patienter med äggstockscancer diffusa symtom, som ofta tolkas bero på godartade orsaker, vilket gör att det dröjer innan patienterna får rätt diagnos. Cancern hinner då bli mer avancerad. Vad läkarna i primärvården saknar är olika diagnostiska verktyg för att värdera den enskilda patientens risk för ännu en odiagnostiserad cancer. Sådana verktyg, används i till exempel Storbritannien och deras effekt på tidig upptäckt håller på att utvärderas i en stor pågående studie.

Vad ska vi då göra?

Läkarna inom primärvården har inte de förutsättningar som behövs för att upptäcka cancer i tidigt stadium. Det måste satsas mer resurser på forskning i primärvården på cancerpatienter och vilka symtom de har när de söker vård på sin vårdcentral. När vi vet det behövs det olika verktyg i allmänläkares vardagsarbete för att just uppmärksamma patienter med ökad risk för att remittera just dem till snabbutredning. Det är inte i första hand bristen på kunskap, utan att på de 1000 besök som en allmänläkare har med patienter med allehanda symtom är det endast 4, det vill säga 4 promille som får en cancerdiagnos. Detta visar hur sällsynta cancersjukdomarna är i ett primärvårdsperspektiv. Det behövs en bredare kunskap inom medicin och ett verktyg för att korta ner väntetider och snabba på processen för patienter med cancer.

Forskning, kunskap och trygghet från vården behöver gå framåt så att varje liv kan räknas!

Alla vill vi ju leva lite till!

Skriven av Sandra Larsson 2024-10-11