Andreas Karlsson Rosenblad 

Vi i Nätverket mot gynekologisk cancer fick äran att intervjua Andreas Karlsson Rosenblad om en mycket intressant studie som undersöker skillnader i livskvalitet för gyncancerpatienter beroende på födelseland.

Andreas är statistiker och docent vid Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland, Uppsala universitet och Karolinska institutet.

Vad är det för studie ni har genomfört?

Vi har tittat på skillnader i hälsorelaterad livskvalitet mellan kvinnor födda i Sverige, övriga Norden, övriga Europa respektive övriga världen som har diagnosticerats med gynekologisk cancer.

Vad var syftet med studien? Vad undersökte ni?

Syftet var att se om det fanns några skillnader i hälsorelaterad livskvalitet mellan svenskfödda och utrikesfödda kvinnor med gynekologisk cancer. För detta syfte användes ett väletablerat frågeformulär som behandlar olika aspekter av hälsorelaterad livskvalitet bland cancerpatienter.

Vad är bakgrunden till studien och vad har tidigare studier visat?

I takt med att behandlingsmetoderna för cancer förbättras och allt fler cancerpatienter lever allt längre är det viktigt att tillse att de kan ha en bra livskvalitet trots sin sjukdom. Samtidigt har andelen utlandsfödda i Sverige ökat kraftigt de senaste decennierna, med nästan en fördubbling under 2000-talet. Många utlandsfödda kvinnor har dessutom en utsatt situation vad gäller arbetslöshet och hälsoproblem. Det är därför betydelsefullt att veta om denna grupp skiljer sig från svenskfödda vad gäller upplevd livskvalitet. Tidigare forskning om skillnader i livskvalitet mellan inrikes- och utrikesfödda kvinnor med just gynekologisk cancer är mycket begränsad, men allmänt finns det en viss kunskap från tidigare studier om att ursprungsland kan ha ett samband med upplevd livskvalitet.

Vilka inkluderades i studien?

Vi inkluderade kvinnor som hade diagnosticerats med gynekologisk cancer i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland något av åren 2014, 2016 eller 2018. De tillfrågades om deltagande i studien omkring ett år efter att de hade fått sin cancerdiagnos.

Patienterna som inkluderades hade en ”högre ålder” och majoriteten 42,1% hade universitetsutbildning. Är det här den ”genomsnittliga kvinnan” eller kan det ha varit så att av olika skäl så svarade de med högre utbildning på enkäten?

Generellt sett så brukar de med högre utbildning besvara sådana här enkäter i högre utsträckning än de med lägre utbildning. De finns således troligen en viss överrepresentation av kvinnor med högre utbildning bland de som valt att delta i studien. Detta har dock tagits hänsyn till i de statistiska analyserna, där resultaten har justerats för skillnader i till exempel ålder, utbildningsnivå och sjukdomens allvarlighetsgrad.

Vad kom ni fram till?

Det övergripande resultatet var att det finns en tydlig skillnad i upplevd hälsorelaterad livskvalitet mellan svenskfödda och utrikesfödda kvinnor, där de svenskfödda kvinnorna upplevde högst livskvalitet, följt av kvinnor födda i övriga Norden, övriga Europa respektive övriga världen. Livskvaliteten var således lägre ju mer avlägsna länder kvinnorna kom ifrån.

Det var många långtidsöverlevare i studien, kan det ha påverkat resultat tror du? Samt att många patienter var diagnosticerade i stadie I?

Att de patienter som deltog i studien tillfrågades om deltagande omkring ett år efter att de hade fått sin cancerdiagnos innebar att de med allvarligast sjukdom, som hade hunnit avlida under det första året efter diagnosen, inte kom med i studien. Det påverkar resultatet i den meningen att man inte kan dra några direkta slutsatser om den gruppen. Dessutom är det sannolikt att fler av de kvinnor som hade en mindre allvarlig sjukdomsbild, och därmed var relativt sett friskare, valde att delta i studien, och därmed blev överrepresenterade. Det senare har vi dock tagit hänsyn till i de statistiska analyserna genom att justera både för sjukdomens svårighetsgrad och bakomliggande sjukdomar, varför påverkan av detta inte bör ha blivit alltför stor.

Tror du att studien kan komma att påverka framtidens omhändertagande av patienter?

Förhoppningsvis leder studien till att sjukvårdspersonalen får en ökad kunskap och medvetenhet om betydelsen av hälsorelaterad livskvalitet och vilka faktorer som påverkar den, och att detta leder till ett bättre omhändertagande av de drabbade.

Hur kommer ni att arbeta vidare med att sprida studiens resultat? Och vad hoppas ni att det leder till?

Studiens resultat sprids dels genom vetenskapliga publikationer, dels genom att den uppmärksammas inom RCC:s egen och olika närliggande verksamheter. Att studien uppmärksammas av patientföreningar är därvid av stor betydelse. Förhoppningen är att studien kommer att bidra till en mer individualiserad cancervård och ett mer personcentrerat stöd i sjukvården, så att patienternas hälsorelaterade livskvalitet kan bli så god som möjligt, oavsett de drabbades bakgrund.

Hur har studiens resultat tagits emot?

Resultaten har tagits väl emot, och ökat förståelsen av vikten av att cancerpatienter har en så god livskvalitet som möjligt, och att det därvid kan finnas grupper som särskilt behöver uppmärksammas.

Tusen tack Andreas och lycka till med fortsatt arbete!

 

Här kan ni läsa mer om studien; Skillnader i livskvaliteten för gyncancerpatienter beroende på födelseland – Onkologi i Sverige

Av: Alexandra Andersson