I stort sett all livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus. Idag finns vaccin som skyddar mot flera typer av detta virus. HPV anses ligga bakom\u00a0>95% procent av all livmoderhalscancer. Tack vare gynekologiska cellprovtagningar har antalet insjuknade i livmoderhalscancer halverats sedan 1970-talet. Antalet drabbade har dock \u00f6kat i Sverige sedan 2014 och 2017 var det 559 som insjuknade.<\/strong><\/span><\/p>\n Medel\u00e5ldern f\u00f6r en kvinna att insjukna i livmoderhalscancer \u00e4r cirka 55 \u00e5r och en fj\u00e4rdedel \u00e4r yngre \u00e4n 40 \u00e5r. Den minskning som skett sedan 1970-talet anses ha ett samband med att kvinnor mellan 23 och >60 \u00e5r regelbundet kallats till gynekologiska cellprovtagningar. D\u00e5 tas cellprov f\u00f6r att tidigt kunna uppt\u00e4cka och behandla f\u00f6rstadier till livmoderhalscancer, s\u00e5 kallade cellf\u00f6r\u00e4ndringar. De betyder inte att man har cancer. 2015 best\u00e4mde Socialstyrelsen att man skulle g\u00f6ra en HPV analys p\u00e5 cellproven f\u00f6r kvinnor \u00f6ver 30 \u00e5r, s.k prim\u00e4rscreening HPV. Detta har \u00e4nnu inte implementerats i hela Sverige men kommer troligtvis att vara f\u00e4rdigimplementerat 2020.<\/p>\n<\/div>\n<\/div> Cellprovet tas med hj\u00e4lp av en liten borste. P\u00e5 kvinnor 30 \u00e5r och \u00f6ver, analyserar man f\u00f6rst om HPV finns. Hittar man n\u00e5got av de HPV som hos en del kvinnor kan orsaka allvarliga cellf\u00f6r\u00e4ndringar, som kan utvecklas till livmoderhalscancer, g\u00e5r man vidare med samma prov och analyserar hur cellerna ser ut, cellf\u00f6r\u00e4ndringar<\/p>\n Det finns olika grader av cellf\u00f6r\u00e4ndringar, alltifr\u00e5n l\u00e4tta till m\u00e5ttliga och starka. \u00c4ven om cellf\u00f6r\u00e4ndringar inte \u00e4r cancer b\u00f6r de cellf\u00f6r\u00e4ndringar som inte l\u00e4kt ut av sig sj\u00e4lva tas bort med hj\u00e4lp av kirurgi, laser, v\u00e4rmekniv eller frysbehandling. Viktigt \u00e4r ocks\u00e5 att kvinnan forts\u00e4tter att g\u00e5 p\u00e5 sina gynekologiska h\u00e4lsokontroller.<\/p>\n Livmoderhalscancer ger i tidiga stadier f\u00e5 eller inga symtom. Sm\u00e5 bl\u00f6dningar mellan menstruationerna kan f\u00f6rekomma, liksom bl\u00f6dning och ibland sm\u00e4rta under samlag eller n\u00e4r man krystar p\u00e5 toaletten. Blodblandad flytning kan ocks\u00e5 vara tecken p\u00e5 livmoderhalscancer. Den vanligaste orsaken vid kontaktbl\u00f6dning \u00e4r inte cancer.<\/p>\n Om unders\u00f6kningen visar att det handlar om livmoderhalscancer beh\u00f6vs en st\u00f6rre gynekologisk unders\u00f6kning under narkos som g\u00e5r ut p\u00e5 att ta reda p\u00e5 hur utbredd cancern \u00e4r. Radiologi (r\u00f6ntgen) ing\u00e5r alltid vid utredningen, ofta b\u00e5de MR och PET-CT.\u00a0<\/p>\n De olika stadierna av sjukdomen \u00e4r indelade efter hur l\u00e5ngt sjukdomen har hunnit utvecklas. Stadieindelningen f\u00f6r\u00e4ndrades 2019 (FIGO 2018)<\/p>\n<\/div>\n<\/div> Det finns olika behandlingar vid livmoderhalscancer. Vilken behandling som v\u00e4ljs beror bland annat p\u00e5 i vilket stadium sjukdomen befinner sig och vilken typ av cancerceller som tum\u00f6ren best\u00e5r av.<\/p>\n I de flesta fall inneb\u00e4r det kirurgiska ingreppet att hela livmodern och omgivande v\u00e4vnad tas bort, liksom lymfk\u00f6rtlarna i lilla b\u00e4ckenet. Detta f\u00f6r att se om cancern har spridit sig dit. Om sjukdomen \u00e4r mycket begr\u00e4nsad och om kvinnan har en stark \u00f6nskan om att bevara sin fruktsamhet kan man i vissa fall g\u00f6ra en mindre omfattande operation som kallas trachelektomi. De flesta trackelektomier utf\u00f6rs numera enbart med robotkirurgi. D\u00e5 tas n\u00e4stan hela livmoderhalsen bort. Ett s\u00e5 kallat cerklage (en tr\u00e5d), s\u00e4tts in f\u00f6r att h\u00e5lla ihop den f\u00f6rkortade livmoderhalsen. Man analyserar vid operationen den s.k portvaktslymfk\u00f6rteln och beh\u00f6ver d\u00e5 inte ta bort lymfk\u00f6rtlar om ingen spridning hittas.<\/p>\n Det \u00e4r kvinnor i barnaf\u00f6dande \u00e5lder, som har en liten och begr\u00e4nsad tum\u00f6r och ingen spridning av sjukdomen, som kan vara aktuella f\u00f6r ett s\u00e5dant ingrepp. Kvinnor som blir gravida efter att tidigare i livet ha genomg\u00e5tt en trachelektomi har \u00f6kad risk f\u00f6r missfall eller att barnet f\u00f6ds f\u00f6r tidigt<\/p>\n Eftersom inget cancerfall \u00e4r det andra likt, \u00e4r det din l\u00e4kare som b\u00e4st kan svara p\u00e5 vad som g\u00e4ller f\u00f6r just din sjukdom.<\/p>\n N\u00e4r l\u00e4karen i samr\u00e5d med dig best\u00e4mmer sig f\u00f6r en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara h\u00e4nsyn till sj\u00e4lva cancersjukdomen utan ocks\u00e5 till tidigare sjukdomar, \u00e5lder och allm\u00e4nt h\u00e4lsotillst\u00e5nd.\u00a0<\/p>\n Str\u00e5lbehandling ges antingen som prim\u00e4rbehandling (tum\u00f6rer >4cm) eller som till\u00e4ggsbehandling efter kirurgi vid fynd av k\u00f6rtelmetastaser. Prim\u00e4rbehandlingen best\u00e5r av 2 delar: den inre (brachybehandling) och yttre (extern) och kombineras med cytostatika. Behandlingen ges numera som PDR vilket \u00e4r en kort behandling och den l\u00e5nga (LDR) har man slutat med (dvs inget behov av str\u00e5lskyddat rum mm). Till\u00e4ggsbehandling ges enbart som yttre + cytostatika<\/p>\n Syftet med behandlingen \u00e4r att de celler som delar sig onormalt snabbt ska skadas och d\u00f6, medan de friska, normala cellerna ska klara sig. Vid livmoderhalscancer kan man antingen anv\u00e4nda sig av inre eller yttre str\u00e5lning, ofta anv\u00e4nds b\u00e5da. Vid yttre str\u00e5lbehandling p\u00e5g\u00e5r behandlingen bara i n\u00e5gra minuter och man beh\u00f6ver inte ligga p\u00e5 sjukhus. Yttre str\u00e5lbehandling ges fem dagar i veckan under fem till sex veckor. Behandlingen \u00e4r sm\u00e4rtfri, men kan ge en del \u00f6verg\u00e5ende biverkningar som diarr\u00e9, matleda och tr\u00f6tthet.<\/span><\/p>\n Vid inre str\u00e5lbehandling f\u00f6rs en eller flera ih\u00e5liga hylsor, s\u00e5 kallade inl\u00e4gg, in i slidan eller livmodern. Str\u00e5lk\u00e4llor placeras i hylsans h\u00e5lighet. Hylsorna f\u00e5r ligga kvar inne i kroppen och str\u00e5la under n\u00e5gra minuter till cirka 15 timmar, beroende p\u00e5 vilken teknik som anv\u00e4nds. Efter n\u00e5gra veckor kan det bli aktuellt med en ny behandling.<\/span><\/p>\n F\u00f6rdelen med inre str\u00e5lbehandling \u00e4r att str\u00e5ldosen i tum\u00f6romr\u00e5det blir h\u00f6g, medan de omgivande friska v\u00e4vnaderna f\u00e5r en betydligt l\u00e4gre str\u00e5ldos. Sj\u00e4lva str\u00e5lningen k\u00e4nns inte och str\u00e5lningen stannar inte kvar i kroppen efter behandlingen. Den kan allts\u00e5 inte spridas till omgivningen.<\/span><\/p>\n Biverkningar av den inre str\u00e5lbehandlingen \u00e4r framf\u00f6r allt att slidans slemhinnor kan bli torra och sk\u00f6ra. T\u00e4ta urintr\u00e4ngningar kan ocks\u00e5 f\u00f6rekomma. Problemen klingar vanligen av n\u00e5gra veckor efter avslutad str\u00e5lbehandling. Ber\u00e4tta f\u00f6r din sjuksk\u00f6terska eller din l\u00e4kare om dina besv\u00e4r \u2013 hj\u00e4lp finns att f\u00e5. Det finns receptfria salvor och oljor som kan anv\u00e4ndas i underlivet.<\/span><\/p>\n Cytostatika \u00e4r l\u00e4kemedel som angriper celler som h\u00e5ller p\u00e5 att dela sig. Olika cytostatika st\u00f6r cellernas delning p\u00e5 olika s\u00e4tt, d\u00e4rf\u00f6r kombineras ibland flera olika cytostatika f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e4ttre behandlingseffekt.<\/p>\n Behandlingen ges vanligtvis i form av dropp i en blod\u00e5der, intraven\u00f6st, och kurerna kan vara olika l\u00e5nga beroende p\u00e5 hur l\u00e5ngt sjukdomen har hunnit utveckla sig.<\/p>\n Cytostatika ges framf\u00f6rallt f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra effekterna av str\u00e5lbehandling (radiosensitisering)<\/p>\n<\/div>\n<\/div> Vetenskapliga studier visar att mer \u00e4n 95 procent av alla fall av livmoderhalscancer orsakas av ett mycket vanligt virus som heter humant papillomvirus (HPV) som sprids via sexuell kontakt. R\u00f6kning och upprepade underlivsinfektioner \u00e4r tv\u00e5 viktiga faktorer som p\u00e5verkar slemhinnan i livmoderhalsen och bidrar till en p\u00e5frestning av det lokala immunf\u00f6rsvaret \u2013 samt \u00f6kar risken ytterligare f\u00f6r en HPV-infektion.<\/p>\n F\u00f6r det mesta brukar en HPV-infektion g\u00e5 \u00f6ver utan att ge n\u00e5gra men, men vissa virustyper (HPV 16, 18, 33 och 45) \u00e4r f\u00f6rknippade med \u00f6kad risk f\u00f6r cellf\u00f6r\u00e4ndringar som kan leda till livmoderhalscancer.<\/p>\n<\/div>\n<\/div> Tack vare att allt fler kvinnor kommer under behandling p\u00e5 ett tidigt stadium, blir de flesta friska och \u00e5terv\u00e4nder till sitt normala liv. Prognosen \u00e4r s\u00e4mre om sjukdomen \u00e4r spridd till andra organ. Men \u00e4ven vid mer avancerad sjukdom g\u00e5r det ofta att h\u00e5lla sjukdomen under kontroll under en l\u00e4ngre tid.<\/p>\n Syftet med behandlingen \u00e4r d\u00e5 att symtomen inte ska inverka p\u00e5 livskvaliteten.<\/p>\n<\/div>\n<\/div> I stort sett all livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus. Idag finns vaccin som skyddar mot flera typer av detta virus. HPV anses ligga bakom\u00a0>95% procent av all livmoderhalscancer. Tack vare gynekologiska cellprovtagningar har antalet insjuknade i livmoderhalscancer halverats sedan 1970-talet. Antalet drabbade har dock \u00f6kat i Sverige sedan 2014 och 2017 var det 559 som insjuknade.<\/strong><\/span><\/p>\n Medel\u00e5ldern f\u00f6r en kvinna att insjukna i livmoderhalscancer \u00e4r cirka 55 \u00e5r och en fj\u00e4rdedel \u00e4r yngre \u00e4n 40 \u00e5r. Den minskning som skett sedan 1970-talet anses ha ett samband med att kvinnor mellan 23 och >60 \u00e5r regelbundet kallats till gynekologiska cellprovtagningar. D\u00e5 tas cellprov f\u00f6r att tidigt kunna uppt\u00e4cka och behandla f\u00f6rstadier till livmoderhalscancer, s\u00e5 kallade cellf\u00f6r\u00e4ndringar. De betyder inte att man har cancer. 2015 best\u00e4mde Socialstyrelsen att man skulle g\u00f6ra en HPV analys p\u00e5 cellproven f\u00f6r kvinnor \u00f6ver 30 \u00e5r, s.k prim\u00e4rscreening HPV. Detta har \u00e4nnu inte implementerats i hela Sverige men kommer troligtvis att vara f\u00e4rdigimplementerat 2020.<\/p>\n<\/div>\n<\/div> Cellprovet tas med hj\u00e4lp av en liten borste. P\u00e5 kvinnor 30 \u00e5r och \u00f6ver, analyserar man f\u00f6rst om HPV finns. Hittar man n\u00e5got av de HPV som hos en del kvinnor kan orsaka allvarliga cellf\u00f6r\u00e4ndringar, som kan utvecklas till livmoderhalscancer, g\u00e5r man vidare med samma prov och analyserar hur cellerna ser ut, cellf\u00f6r\u00e4ndringar<\/p>\n Det finns olika grader av cellf\u00f6r\u00e4ndringar, alltifr\u00e5n l\u00e4tta till m\u00e5ttliga och starka. \u00c4ven om cellf\u00f6r\u00e4ndringar inte \u00e4r cancer b\u00f6r de cellf\u00f6r\u00e4ndringar som inte l\u00e4kt ut av sig sj\u00e4lva tas bort med hj\u00e4lp av kirurgi, laser, v\u00e4rmekniv eller frysbehandling. Viktigt \u00e4r ocks\u00e5 att kvinnan forts\u00e4tter att g\u00e5 p\u00e5 sina gynekologiska h\u00e4lsokontroller.<\/p>\n Livmoderhalscancer ger i tidiga stadier f\u00e5 eller inga symtom. Sm\u00e5 bl\u00f6dningar mellan menstruationerna kan f\u00f6rekomma, liksom bl\u00f6dning och ibland sm\u00e4rta under samlag eller n\u00e4r man krystar p\u00e5 toaletten. Blodblandad flytning kan ocks\u00e5 vara tecken p\u00e5 livmoderhalscancer. Den vanligaste orsaken vid kontaktbl\u00f6dning \u00e4r inte cancer.<\/p>\n Om unders\u00f6kningen visar att det handlar om livmoderhalscancer beh\u00f6vs en st\u00f6rre gynekologisk unders\u00f6kning under narkos som g\u00e5r ut p\u00e5 att ta reda p\u00e5 hur utbredd cancern \u00e4r. Radiologi (r\u00f6ntgen) ing\u00e5r alltid vid utredningen, ofta b\u00e5de MR och PET-CT.\u00a0<\/p>\n De olika stadierna av sjukdomen \u00e4r indelade efter hur l\u00e5ngt sjukdomen har hunnit utvecklas. Stadieindelningen f\u00f6r\u00e4ndrades 2019 (FIGO 2018)<\/p>\n<\/div>\n<\/div> Det finns olika behandlingar vid livmoderhalscancer. Vilken behandling som v\u00e4ljs beror bland annat p\u00e5 i vilket stadium sjukdomen befinner sig och vilken typ av cancerceller som tum\u00f6ren best\u00e5r av.<\/p>\n I de flesta fall inneb\u00e4r det kirurgiska ingreppet att hela livmodern och omgivande v\u00e4vnad tas bort, liksom lymfk\u00f6rtlarna i lilla b\u00e4ckenet. Detta f\u00f6r att se om cancern har spridit sig dit. Om sjukdomen \u00e4r mycket begr\u00e4nsad och om kvinnan har en stark \u00f6nskan om att bevara sin fruktsamhet kan man i vissa fall g\u00f6ra en mindre omfattande operation som kallas trachelektomi. De flesta trackelektomier utf\u00f6rs numera enbart med robotkirurgi. D\u00e5 tas n\u00e4stan hela livmoderhalsen bort. Ett s\u00e5 kallat cerklage (en tr\u00e5d), s\u00e4tts in f\u00f6r att h\u00e5lla ihop den f\u00f6rkortade livmoderhalsen. Man analyserar vid operationen den s.k portvaktslymfk\u00f6rteln och beh\u00f6ver d\u00e5 inte ta bort lymfk\u00f6rtlar om ingen spridning hittas.<\/p>\n Det \u00e4r kvinnor i barnaf\u00f6dande \u00e5lder, som har en liten och begr\u00e4nsad tum\u00f6r och ingen spridning av sjukdomen, som kan vara aktuella f\u00f6r ett s\u00e5dant ingrepp. Kvinnor som blir gravida efter att tidigare i livet ha genomg\u00e5tt en trachelektomi har \u00f6kad risk f\u00f6r missfall eller att barnet f\u00f6ds f\u00f6r tidigt<\/p>\n Eftersom inget cancerfall \u00e4r det andra likt, \u00e4r det din l\u00e4kare som b\u00e4st kan svara p\u00e5 vad som g\u00e4ller f\u00f6r just din sjukdom.<\/p>\n N\u00e4r l\u00e4karen i samr\u00e5d med dig best\u00e4mmer sig f\u00f6r en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara h\u00e4nsyn till sj\u00e4lva cancersjukdomen utan ocks\u00e5 till tidigare sjukdomar, \u00e5lder och allm\u00e4nt h\u00e4lsotillst\u00e5nd.\u00a0<\/p>\n Str\u00e5lbehandling ges antingen som prim\u00e4rbehandling (tum\u00f6rer >4cm) eller som till\u00e4ggsbehandling efter kirurgi vid fynd av k\u00f6rtelmetastaser. Prim\u00e4rbehandlingen best\u00e5r av 2 delar: den inre (brachybehandling) och yttre (extern) och kombineras med cytostatika. Behandlingen ges numera som PDR vilket \u00e4r en kort behandling och den l\u00e5nga (LDR) har man slutat med (dvs inget behov av str\u00e5lskyddat rum mm). Till\u00e4ggsbehandling ges enbart som yttre + cytostatika<\/p>\n Syftet med behandlingen \u00e4r att de celler som delar sig onormalt snabbt ska skadas och d\u00f6, medan de friska, normala cellerna ska klara sig. Vid livmoderhalscancer kan man antingen anv\u00e4nda sig av inre eller yttre str\u00e5lning, ofta anv\u00e4nds b\u00e5da. Vid yttre str\u00e5lbehandling p\u00e5g\u00e5r behandlingen bara i n\u00e5gra minuter och man beh\u00f6ver inte ligga p\u00e5 sjukhus. Yttre str\u00e5lbehandling ges fem dagar i veckan under fem till sex veckor. Behandlingen \u00e4r sm\u00e4rtfri, men kan ge en del \u00f6verg\u00e5ende biverkningar som diarr\u00e9, matleda och tr\u00f6tthet.<\/span><\/p>\n Vid inre str\u00e5lbehandling f\u00f6rs en eller flera ih\u00e5liga hylsor, s\u00e5 kallade inl\u00e4gg, in i slidan eller livmodern. Str\u00e5lk\u00e4llor placeras i hylsans h\u00e5lighet. Hylsorna f\u00e5r ligga kvar inne i kroppen och str\u00e5la under n\u00e5gra minuter till cirka 15 timmar, beroende p\u00e5 vilken teknik som anv\u00e4nds. Efter n\u00e5gra veckor kan det bli aktuellt med en ny behandling.<\/span><\/p>\n F\u00f6rdelen med inre str\u00e5lbehandling \u00e4r att str\u00e5ldosen i tum\u00f6romr\u00e5det blir h\u00f6g, medan de omgivande friska v\u00e4vnaderna f\u00e5r en betydligt l\u00e4gre str\u00e5ldos. Sj\u00e4lva str\u00e5lningen k\u00e4nns inte och str\u00e5lningen stannar inte kvar i kroppen efter behandlingen. Den kan allts\u00e5 inte spridas till omgivningen.<\/span><\/p>\n Biverkningar av den inre str\u00e5lbehandlingen \u00e4r framf\u00f6r allt att slidans slemhinnor kan bli torra och sk\u00f6ra. T\u00e4ta urintr\u00e4ngningar kan ocks\u00e5 f\u00f6rekomma. Problemen klingar vanligen av n\u00e5gra veckor efter avslutad str\u00e5lbehandling. Ber\u00e4tta f\u00f6r din sjuksk\u00f6terska eller din l\u00e4kare om dina besv\u00e4r \u2013 hj\u00e4lp finns att f\u00e5. Det finns receptfria salvor och oljor som kan anv\u00e4ndas i underlivet.<\/span><\/p>\n Cytostatika \u00e4r l\u00e4kemedel som angriper celler som h\u00e5ller p\u00e5 att dela sig. Olika cytostatika st\u00f6r cellernas delning p\u00e5 olika s\u00e4tt, d\u00e4rf\u00f6r kombineras ibland flera olika cytostatika f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e4ttre behandlingseffekt.<\/p>\n Behandlingen ges vanligtvis i form av dropp i en blod\u00e5der, intraven\u00f6st, och kurerna kan vara olika l\u00e5nga beroende p\u00e5 hur l\u00e5ngt sjukdomen har hunnit utveckla sig.<\/p>\n Cytostatika ges framf\u00f6rallt f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra effekterna av str\u00e5lbehandling (radiosensitisering)<\/p>\n<\/div>\n<\/div> Vetenskapliga studier visar att mer \u00e4n 95 procent av alla fall av livmoderhalscancer orsakas av ett mycket vanligt virus som heter humant papillomvirus (HPV) som sprids via sexuell kontakt. R\u00f6kning och upprepade underlivsinfektioner \u00e4r tv\u00e5 viktiga faktorer som p\u00e5verkar slemhinnan i livmoderhalsen och bidrar till en p\u00e5frestning av det lokala immunf\u00f6rsvaret \u2013 samt \u00f6kar risken ytterligare f\u00f6r en HPV-infektion.<\/p>\n F\u00f6r det mesta brukar en HPV-infektion g\u00e5 \u00f6ver utan att ge n\u00e5gra men, men vissa virustyper (HPV 16, 18, 33 och 45) \u00e4r f\u00f6rknippade med \u00f6kad risk f\u00f6r cellf\u00f6r\u00e4ndringar som kan leda till livmoderhalscancer.<\/p>\n<\/div>\n<\/div> Tack vare att allt fler kvinnor kommer under behandling p\u00e5 ett tidigt stadium, blir de flesta friska och \u00e5terv\u00e4nder till sitt normala liv. Prognosen \u00e4r s\u00e4mre om sjukdomen \u00e4r spridd till andra organ. Men \u00e4ven vid mer avancerad sjukdom g\u00e5r det ofta att h\u00e5lla sjukdomen under kontroll under en l\u00e4ngre tid.<\/p>\n Syftet med behandlingen \u00e4r d\u00e5 att symtomen inte ska inverka p\u00e5 livskvaliteten.<\/p>\n<\/div>\n<\/div> Vi \u00e4r ett n\u00e4tverk av patienter, anh\u00f6riga och fler engagerade som sprider kunskap, driver p\u00e5 om f\u00f6rb\u00e4ttringar och skapar debatt om gynekologiska cancersjukdomar.<\/p>\nCellf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r inte cancer<\/span><\/span><\/h2>\n
Sjukdomstecken<\/h2>\n
Unders\u00f6kningar<\/h2>\n
Olika stadier av livmoderhalscancer<\/h2>\n
Behandlingar<\/u><\/span><\/h2>\n
Kirurgi<\/h2>\n
Str\u00e5lbehandling<\/h2>\n
Cytostatikabehandling<\/h2>\n
Orsak till livmoderhalscancer<\/u><\/span><\/h2>\n
Prognos<\/span><\/span><\/h2>\n
Livmoderhalscancer<\/span><\/span><\/h2>\n
Cellf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r inte cancer<\/span><\/span><\/h2>\n
Sjukdomstecken<\/h2>\n
Unders\u00f6kningar<\/h2>\n
Olika stadier av livmoderhalscancer<\/h2>\n
Behandlingar<\/u><\/span><\/h2>\n
Kirurgi<\/h2>\n
Str\u00e5lbehandling<\/h2>\n
Cytostatikabehandling<\/h2>\n
Orsak till livmoderhalscancer<\/u><\/span><\/h2>\n
Prognos<\/span><\/span><\/h2>\n
Om N\u00e4tverket mot gynekologisk cancer<\/u><\/h2>\n